Både road och rädd

Om sociala medier i #fbpod nummer 3 – 2013

Många människor är mycket på nätet, andra sköter enstaka arbetsuppgifter via dator och lär sig aldrig mer. I senaste avsnittet av Folkbildningspodden säger Håkan Wester, utbildare av cirkelledare i distansstudier hos Studiefrämjandet, att ”Folkbildning finns där människor finns – och idag finns många människor på webben. Är folkbildningen verkligen där? ”

Det är en viktig fråga, och det är intressant att fundera över vad som kan tänkas stå i vägen för en utveckling där studieförbunden sköter mer studier och aktiviteter via webben. Vissa ser begränsningar i ämnesval, men där berättar Lotta Åberg för Folkbildningspodden att Folkuniversitet t.ex. har konstcirklar på distans. Det går det med.
Andra faktorer som diskuteras i avsnittet är studiecirkelns ideal, den lilla gruppen, kontra ett forum öppet för alla.
Sedan tänker jag på de som inte alls surfar ännu. Men att inte alla är på nätet borde snarare vara ett argument FÖR digitala studier, förutsatt att det finns lokal hjälp att få inledningsvis, så att ens intresse blir vägen till att lära sig även webben.

När det gäller vår digitaliserade värld och arbetslivet visar en ny studie från Digidel2013 att 53 procent av svenskarna uppger att de känner att deras digitala kompetens står i vägen för deras jobbsökande.
Jag tror att ny teknik är införskaffad i flera branscher, men att vi som ska använda prylarna och programmen inte hunnit lära oss hur. Det blir ett problem, både för jobbsökande och för befintlig personal. I kommentarerna till rapporten på Twitter finns förslag på ett nytt kunskapslyft. Intressant.

Brit Stakston är expert på sociala medier och medverkar i Folkbildningspodden nr 3. Hon har erfarenhet av ideell sektor, offentlig verksamhet och företagsvärlden och säger att förhållningssättet är dubbelt på i princip alla typer av arbetsplatser: det finns en lust att arbeta med sociala medier, men samtidigt en rädsla för att göra fel.
En slags kombination av road och rädd? Kanske inte konstigt, när internets möjligheter och de digitala gränssnitten ständigt utvecklas i svindlande snabb takt? Samtidigt är jag övertygad om att studieförbunden måste låta nyfikenhet ersätta rädsla om folkbildningen ska finnas där för alla. Också för att sociala medier är ett utmärkt sätt att kommunicera, dela engagemang och lära sig något nytt på kuppen. Testa och se hur det går!

Av Anna Morin

Lyssna på Folkbildningspodden nummer 3 och reflektera du med
Kommentera på #fbpod

Det är enkelt att lyssna i mobilen direkt från Folkbildningsförbundets webbplats. Vårens avsnitt finns även på itunes.

Vad är podd / podcast /poddradio?

Uncategorized

Snart i var folkbildares hand; Vägval och vilja!

På onsdag är det dags, då behandlas ”Folkbildningens Vägval och vilja” på Folkbildningsrådets representantskap. I över två år har det stötts och blötts i studieförbund, länsbildningsförbund och på folkhögskolor; vilka är de största utmaningarna inför framtiden, vad är det viktigaste vi kan bidra med, hur når vi fler människor?

Det har inte varit en lätt process; att hitta en gemensam syn på dagens och morgondagens utmaningar och dessutom prioritera vad studieförbund och folkhögskolor kan och vill göra, nu och i framtiden.

Den stora mångfalden bland medlemsorganisationer och huvudmän innebär att snart sagt alla perspektiv finns representerade, risken för att folkbildningens roll blir otydligt beskriven är därmed uppenbar. Andra sidan av myntet är förstås att alla, oberoende av intresse, erfarenhet och ideologisk preferens kan hitta en folkbildningsverksamhet som känns relevant, vilket förstås är det viktigaste för enskilda människor. Och hur deltagare upplever folkbildningens verksamheter är definitiv viktigare än om en och annan byråkrat eller beslutsfattare uppfattar budskapet som otydligt.

Så länge sex av tio någon gång har gått en studiecirkel och nio av tio tycker att studieförbunden är viktiga i samhället, sover jag gott om natten.

I ”Vägval och vilja” beskrivs fem perspektiv som folkbildningen gemensamt vill prioritera utifrån:

I ”Bildning & sammanhang” slås folkbildningens möjlighet att möta människors behov av sammanhang, insikt och personlig utveckling fast.

”Tillgänglighet & delaktighet”, beskriver folkbildningens resurser för att minska utbildningsklyftorna i samhället och erbjuda möten som bygger sammanhållning och respekt mellan människor oavsett bakgrund.

I ”Medborgare & civilsamhälle” lyfts folkbildningsorganisationernas roll som möjliggörare i civilsamhället och önskan att ge fler deltagare tillgång till bildning.

Folkbildningens förmåga att snabbt och flexibelt möta utmaningar på arbetsmarknaden beskrivs i ”Arbetsliv & livslångt lärande.

Att folkbildningen är Sveriges i särklass största kulturarena och att studieförbund och folkhögskolor vill möta fler medborgares behov av kulturupplevelser och eget skapande framgår av avsnittet ”Kultur & kreativitet.

På onsdag finns hela skriften tillgänglig och på eftermiddagen webbsänds ett samtal med spännande paneldelagare: http://www.folkbildning.se/Aktuellt/Aktuellt/2013/Folkbildningens-Vagval–Vilja–beslut-och-direktsand-debatt-17-april/

Uncategorized

Gör det själv! Poddradio är folkbildning

Riksteatern och Golf Administratörernas förening, Carina Berg och Jenny Stömstedt. Allt fler gör poddradio på svenska. Det finns varianter som snurrar kring personer, och de som grottar nördigt i ett och samma intresse.

När Folkbildningsförbundet har premiär för sin poddradio är det fokus på…(ta-da)…folkbildning! Vi vill ge perspektiv och få fler att surra om våra frågor. Studieförbundens verksamhet är bred och komplex, och angår många. Programmen kommer garanterat likna snacket som uppstår när människor från olika studieförbund tar en kaffe tillsammans. Inbjudan gäster kommer också att röra runt i samtalen med sina tankar.

Vissa poddar har namn som ”Värvet” och ”Fan vad fittigt”. Vi kallar vår kort och gott Folkbildningspodden, eller #fbpod

knapp.fw_

En avsikt är att få fler att själva göra poddradio. Det bubblar ute i landet och olika studiecirklar i ämnet är i gång. Vi kommer länka från vår webbplats till andra program när de dyker upp.

Gör det själv! En podd kan handlar om vad som helst. Det är det som är så coolt med sociala medier som blogg och podd. Där är det lätt att engagera sig utifrån intresse, och att dela erfarenheter och kunskap med andra.

Påminner om en metod som används inom…en verksamhet som jag just skrivit om, eller vad tycker du?

Av: Anna Morin

Lyssna! Premiär 3 april. Folkbildningspodden

Läs! Programledare Thor Rutgersson bloggar inför programmen

folkbildningspodd-rund-185x185px-width185

Uncategorized

Mot utanförskapet i Lomma – RIO 50 år

Kongress, femtioårsjubileum för vännerna i RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation). Högtidligt med ministerbesök och festmiddag. Men framförallt fem spanare på scenen, som berättar hur de skulle vilja bygga en ny folkhögskola från grunden.

Ett spännande perspektiv kommer från Eduardo Gran Villanueva-Contreras, rektor på Härnösands folkhögskola, som vill bygga en skola med muslimer, katoliker och humanister som huvudmän. Konflikt? Inte nödvändigtvis, kanske snarare utveckling, dynamik och förståelse. Särskilt om Eduardo skulle få som han vill och placera skolan i Lomma eller på Östermalm, två vita utanförskapsområden.

Bygget är utmanande för folkbildningen, både folkhögskolor och studieförbund. Idag gör vi oftast tvärtom; söker oss till likasinnade och våra ambitioner att nå ”utanförskapsområden” handlar snarare om platser som Gårdsten eller Vårby.

Alla folkbildare vill förstås vara överallt, vilket är viktigt, betonade Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping. Folkhögskolor och studieförbund argumenterar gärna för att man når dem som behöver det mest, de som behöver komplettera eller lära om, men det är viktigt att folkbildningen är attraktiv för alla. Ska man klara uppdraget så behövs möten mellan olika erfarenheter.

Den som tar detta med olika erfarenheter på allvar i globaliseringens tidevarv, borde ”bjuda hit folkbildare från andra länder för att byta tankar och erfarenheter och utveckla metoder och arbetssätt”, säger Eduardo, vilket får bli slutord från en synnerligen pigg femtioårings kongress.

Av: Annelie Roswall Ljunggren

Uncategorized

Vill man ha nyfikna medborgare, eller?

Varför ska kommunen satsa på studieförbunden? Frågan ställs från den lilla scenen, och minuten efter surrar det runt borden:

Det var som Åke sa, möte över generationsgränserna!
Vill man ha nyfikna medborgare som fixar förändringar, eller?
Det vi gjorde på biblioteket, digital delaktighet, vad händer när bredbandet är indraget till alla, då finns studieförbunden där.
Kommunen får lägre totalkostnader för det som den är skyldig att göra.
Exakt det vi gör har bäring på vård, skola och omsorg, områden som ges som skäl för att skära ner anslagen.
Nu pratar min grupp i munnen på varandra:
Hälsa. Ja, folkhälsa och gemenskap. Funktionhinder. Integration. Möten.
Ge förutsättningar för ALLA.
Det blir tråkigt och fattigt annars!


En bubblande inledning på dagens konferens om kommunkontakter, med folk från Dalarna och Gävleborg, Västmanland och Uppsala län. Ja, vad tycker du? Varför ska kommunen satsa?

Av: Anna Morin
Uncategorized

Läsfrämjande med Zlatan

Jag ser att bokrean affischerar med ”Jag är Zlatan” av David Lagercrantz. Fotbollsstjärnan i svartvitt på omslaget och lysande gula bokstäver i hans förnamn. Biografin har redan sålt riktigt, riktigt bra och nu kommer den att nå än fler.

Vi börjar läsa i olika åldrar. De minsta både bläddrar och biter i böckerna om Max eller Monsterhunden, de upptäcker symboler och världen i samma veva. En studiecirkel i mogen ålder kan öppna ögonen för allt från facklitteratur till kokböcker. Just nu börjar många unga vuxna med berättelsen om Zlatan, det blir deras första självvalda bok.

Inom folkbildningen uppmuntrar vi ett livslångt läsande. Det är aldrig för tidigt eller för sent att ta till sig nya berättelser. Litteraturutredningens förslag om ett läslyft för Sverige har fokus på barn och unga, något vi vill komplettera med mål för alla åldrar.

Under ett författarsamtal berättar David Lagercrantz att Zlatan-bokens spridning har berikat hans möten med läsarna. Till en början stod den nya publiken längst bak, betydligt yngre än övriga och inte sällan med jackan på, säger David. Unga vuxna män som också berörde skrivprocessen ur nya perspektiv, som kom med nya sorters frågor. De undrade över samtalen med Zlatan Ibrahimovic förstås, och frågade om författarens liv, som ”Du då David? Vad kör du för bil?”

Av: Anna Morin
Länk: ”Ett livslångt läsande” Folkbildningsförbundets remissvar på Litteraturutredningen

Uncategorized ,

sigill

Uncategorized ,