Om folkbildning

Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska folksjälen. I folkbildningens natur ligger att den är fri från offentlig styrning och frivillig för människor att delta i. I detta faktum ligger en betydande samhällskraft.

Folkbildning erbjuder möten mellan människor som vill utvecklas. Formen kan vara en kurs eller studiecirkel. Hos studieförbunden söker människor ny kunskap, och delar med sig av befintlig. Här ges också chansen att både uppleva och utöva kultur.  

Just för att folkbildningen är en så betydelsefull del av samhället får den offentligt stöd från stat, landsting/regioner och kommuner. Staten anslår mest medel och de anslagen har blivit allt viktigare i takt med att landsting/regioner och kommuner sänker sina anslag. Riksdagen motiverar statens stöd till folkbildningen med att den ska:
• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
• Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Finansieringen av studieförbundens folkbildningsverksamhet
Svenska staten anslår cirka 155 miljoner euro/år
Sveriges regioner och kommuner anslår cirka 63 miljoner euro/år
Därutöver finansieras folkbildningen av deltagaravgifter: cirka 71 miljoner euro/år.
Andra inkomster och bidrag: cirka 71 miljoner euro/år.
= Totalt: cirka 360 miljoner euro/år.

Folkbildning i Sverige
Sveriges befolkning: 9,3 miljoner
Antal deltagare i studiecirklar/år: 2,1 miljoner
Antal studiecirklar/år: 285 000
Antal besökare på kulturprogram/år 15 miljoner
Antal kulturprogram/år: 250 000

Det gör folkbildningen till Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. Studieförbunden är därmed också Sveriges största kulturarrangör.